Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Vägens mödor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mellan kuststaden och Dawson, och vetskapen om att
han nu åter hade denna väg framför sig — så trött
och utsläpad som han var — gjorde honom bitter till
sinnes. Han gjorde icke sitt arbete med god vilja,
och på samma sätt var det med de övriga hundarna
Nykomlingarna voro skygga och rädda, och det gamla
spännet hade intet förtroende för sina ägare.
Buck hade en obestämd förnimmelse av att de
icke kunde lita på dessa bägge män och denna kvinna.
De visste ju egentligen icke hur någonting skulle göras,
och medan tiden led blev det tydligt, att de icke heller
kunde lära sig det. De voro slappa och försumliga
i allting, utan både ordning och disciplin. De behövde
halva natten för att få ett slarvigt läger till stånd,
och halva förmiddagen gick åt för att riva upp lägret
igen och lasta på släden, ehuru detta skedde så
oordentligt att de under hela den övriga dagen voro
upptagna av att stoppa om och lägga om bagaget.
Somliga dagar hunno de ej mer än tio mil. Andra dagar
kommo de ej ur fläcken. Och ingen enda dag
lyckades de tillryggalägga mer än hälften av den sträcka,
som brukar antagas såsom grund för beräkningen av
förrådet för hundarnas utfodring.
Det var således oundvikligt att de skulle bli utan
föda åt sina dragare. Men de påskyndade det också
genom för riklig utfodring, varigenom svältfodringen
måste komma fortare. Nykomlingarna, vilkas mat-
9i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
