- Project Runeberg -  Vildmarkslif : nya skogs- och jakthistorier /
69

(1909) [MARC] Author: Gustaf Schröder
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ben Jöns

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

fortsätta färden, men snart var nalle på hans rygg,
och följden blef, att om ingen på gården såg nalles
tilltag, måste den angripne ropa på hjälp. »Jeppe»
var då vanligen den, som först hann fram till
undsättning. Som dylika händelser rätt ofta upprepades,
började det bli obehagligt, och jag måste tänka på att
göra mig af med nalle, som skänkt mig så mången
glad stund. Därmed blef emellertid ingenting förrän
i september, då jag en gång såg honom af okynne
tassa omkull ett barn. Visserligen gjorde han
barnet ingenting ondt och ej heller menade han den
gången något illa, men hvem kunde veta hvad som
kunde ske i framtiden. Med den lilla björnen ville
han hvarken leka eller sällskapa, så att
förhoppnin-garne om en fridsam afvel tycktes ej vilja gå i
fullbordan. Det ena med det andra gjorde därför, att
nalles död blef besluten. Då jag någon dag därefter
rustade för en skogsresa, tillsade jag min gamle
skogvaktare att förpassa nalle till de »sälla
jaktmarkerna.» Köttet fick han behålla själf, blott han
sköt väl, och detta var jag öfvertygad om, att han
skulle göra.

Af nalle togs ett ömt farväl genom ett kraftigt
famntag, och sedan återsåg jag ej mer denna
ödemarkens son, som så länge varit min vän. Lill-nalle
hade under sommaren växt till och blifvit snäll samt
var af ett långt saktmodigare temperament och mera
stillsamt lynne. Då jag på hösten ville hafva honom
att lägga sig i idet, visade han sig dock ganska
motspänstig, men slutligen lyckades det både detta
året och det följande. För öfrigt voro dessa båda
björnar till sätt och böjelse hvarandra lika i allt,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:33:52 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vildmarks/0073.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free