- Project Runeberg -  Vildmarkslif : nya skogs- och jakthistorier /
153

(1909) [MARC] Author: Gustaf Schröder
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

man hade hunnit så långt, att man hade både
kommuner och byar med många innevånare, och då
tillgrep man samma utväg som för björnarne.

Man samlades i flockar under jägeribetjäningens
befäl och anställde s. k. skallgångar.

Men då vargarna äro ett starkt, modigt och äfven
listigt släkte, utföll skallandet eller jakten icke
alltid efter förhoppningarne, ehuru väl rätt många
fingo sätta lifvet till.

Det är sannolikt att priset på vargens skinn i
förhållande till tiden icke var så lågt, ty nog
värderades äfven då päls af vargens skinn, och genom
konungens bud kunde det ock förvandlas till
penningar, så allt manade till vargens förföljande.

Men trots allt detta förminskades icke vargarnes
antal, och deras våldsgärningar på både människor
och djur tilltog i oroväckande grad.

Vargen blef den mest fruktade af skogens vilddjur.

Därför hälsades ock den allt mera talrika
skogsbetjäningens påbud om kraftigare åtgärder för
vargarnas förminskande med välvilja af allmogemännen,
och man åtlydde deras order med raskhet, och
då den påbjöd skogens fällande och ränsande i
långa gator, där skyttar kunde i ordning uppställas
i försåt, då vargarna drefvos fram genom långa
sträckor i vildmarken af därtill förordnadt s. k.
skallfolk.

Men det var icke alltid det fanns tillräckligt med
manskap för ett »skall,» då vargarna föröfvat något
illdåd, och knappt med skyttar var det alltid. Man
fann då på att på väfbitar måla figurer liknande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:33:52 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vildmarks/0157.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free