Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mina tankar förr och nu om de vita människorna. Av Josefi Ndibu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vad angår knivar, bössor, tyg och dylikt, som
började komma till vårt land, så funderade de
gamla och talade mycket med varandra därom och
sökte förklara, huru de kunnat komma till. De
kommo till den slutsatsen, att de »som äta» (det
vill säga levande eller vanliga människor) inte
kunna göra sådana saker. Nej, de komma från
höjden, himmelen. De vita gå dit, och där
förfärdiga de eller få de dessa saker. Järnet, som är
så hårt, vem kan förvandla det, så att det blir så
slätt och jämt, eller vem kan göra hål i det eller
göra det så ihåligt, som en bösspipa är? Tyget
sedan, vem kan väva sådant? Ingen »som äter»
kan åstadkomma sådant. Nej, ingen människa
förmår det. Från höjden endast kan allt detta komma.
Så tänkte och förklarade våra gamla allt detta nya,
som kom till vårt land.
Sedan efter lång tid började vita människor
komma åt dessa trakter. De som hört ryktet
därom började fråga folk från det hållet, varifrån
ryktet kommit, om de där hade vita människor.
Den som tillfrågades erkände, att vita människor
kommit. Men han tillade, att varken han eller
hans släkt ville låta dem stanna eller bo där. Det
fanns nog de, som ville behålla dem, men han och
hans folk skulle förbliva ohörsamma, det
försäkrade han.
Till följd av dessa rykten kom en hel del
förståndigt folk tillsammans för att samråda, vad som
nu borde göras angående de vitas boende här i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
