Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några erinringar från Mukimbungu första tid. Av Tito Makunda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Så började de vita att bygga. Först hackades
det höga gräset undan från byggnadsplatsen, och
sedan detta var gjort, sändes de medhavda bärarna
till skogen för att fälla träd, som hövdingen lovat
dem. Då människorna sågo arbetet, ställde de sig
också villiga att hjälpa till. När man framburit
tillräckligt med trädstammar, grävdes små gropar i
marken. I dessa sattes träden ned, varefter de
sågades av, så att alla blevo precis lika långa. Nu
stodo de där i fullkomligt raka linjer och alla lika
höga. Detta underverk oroade infödingarna, och
de skreko högljutt på de vita att ej använda sådan
trolldom. »Yambula ndoki zeno» (låt bli med
edert trolleri).
Nu spikades andra stockar över de i marken
nedsatta. Raka »banga» [1] bundos tvärs över dem,
och takresningen fullbordades med »makeke. [2] Till
taktäckning användes »nianga» [3], alldeles som vi
själva bruka, men så fort det gick för de vita att
täcka. Det tog rakt ingen tid för dem att få ett
hus färdigt. Sedan husets stomme var färdig,
fullbordades väggarna av gräs och mattor, och
mahognyträd fälldes, bräder sågades och fönster
och dörrar tillverkades. När så allt var fullt
färdigt, satte de upp en ringklocka i ett träd. Detta
företag förorsakade nya bekymmer hos folket, som
genast sporde, vad den skulle vara till. »Jo», sade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
