Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några minnen från Ngandas första tid. Av Simona Kavuna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
110
Efter detta samtal med de tre hövdingarna
begav sig Mabula åter till Mukimbungu och
omtalade för missionärerna, vad han hört inom
Bwende-landet. Så snart det blev möjligt för nämnda
Andreæ, begav han sig i väg mot de omtalade
trakterna. Mabula blev, som nämnt är, hans
vägvisare, och han förde den vite mannen till byn
Kingoto vid Ngandabergets fot. Under yttre goda
förhållanden och vid lämplig tid på dagen kommo
de till byn, vars hövdingar togo emot den
underbare främlingen utan att på något sätt förödmjuka
honom eller visa någon större fruktan för honom.
Kvinnor, barn och ungdomar flydde. De voro allt
för rädda och blyga för att vara i den vites
närhet. Efter hand tog den vite fram en del
handelsvaror, som han hade med sig, och bjöd ut dessa
till folket. Det hade en god verkan med sig, och
många av dem, som hade flytt, kommo åter.
Ryktet om att den vite mannen, även kallad
Guds präst, kommit ända till Kingoto, Malwekis
by, spred sig med stor hast till byarna runt
omkring Ngandaberget. Massor av människor
samlades för att få se denne underbare främling. Då
han varit där någon dag, började han fråga
hövdingarna, om de skulle vilja följa honom och visa
honom landet däromkring, ty han ville undersöka,
om det funnes någon bra plats för honom att bygga
och bo på. Malweki och Kisoka lovade följa med
honom. De vandrade omkring några dagar från
den ena byn till den andra. Till sist kommo de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
