Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några minnen från Ngandas första tid. Av Simona Kavuna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
112
med avseende på byggnadsplats m. m. avslutats,
valdes Malemba till arbetsledare och att skaffa
arbetare. Om några dagar kom den vite
uppflyttande på Ngandahöjden och började där bygga
några mindre hus, men alla byggdes av gräs.
Någon tid därefter kom ännu en vit man dit,
nämligen Jöns Larsson. En natt hade tata (fader)
Andreæ en konstig dröm. Han ropade så mycket
han orkade: »Skogar, skogar, skogar, skogarna.»
Tata Larsson, som sov i samma rum, hörde detta
ropande, men han ville inte väcka den sovande.
Då det blivit dager samtalade de om drömmen och
skrattade åt den många gånger. Tata Andreæ hade
haft mycket svårt under drömmen. Han tyckte sig
se alla skogarna runt omkring komma över honom
för att kväva och förgöra honom. Följande
söndag, då några män samlats hos de vita, berättade
dessa om drömmen för dem, som kommit tillstädes.
Malemba m. fl. talade då om sina tankar med
avseende på drömmen och vad de visste om platsen.
»Drömmen betyder», sade de, »att platsen är
ringaktad och övergiven. Då våra fäder en gång
bodde här, var dödligheten bland dem mycket stor.
De kommo då överens om att flytta härifrån och
’rensa’ platsen från människor. Vi ha följt deras
exempel. Men när ni, främlingar, kommo och ville
bygga här, sade vi: bygg, och eder skall intet ont
hända.»
Snart nog började de vita samtala med folket
om Gud och frälsningen genom Jesus Kristus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
