Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Missionärernas första tid vid Kolo och stationens uppbyggande. Av Mose Bikindu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
210
»babembe» hade ännu inte fått någon. Det var
därför klart, att det skulle bli allmän glädje, då vi
fingo det vi så mycket hade väntat efter.
Sedan missionärerna hade utsett platsen, där de
skulle bygga, gingo de tillbaka. Det blev stor
sorg, ty alla trodde, att de skulle lämna Kolo för
att ej mera återvända. Missionärerna hade nog
lovat, att de skulle sända någon tillbaka, som skulle
stanna ibland oss för alltid, men detta trodde vi
»babembe» ej, ty vi trodde att missionärerna voro
lika oss, att de sade en sak och handlade tvärt
emot som de sagt. Så handlade vi alla förr, då
vi ej kände sanningens väg. Efter någon tid kom
dock Henning Lindgren, och vi blevo alla glada,
att vi ej blivit bedragna. Hövdingarna och många
andra hälsade honom välkommen.
Det kom en dag en gosse till missionären och
ville stanna hos honom. Denne fick ett tyg och
sändes sedan tillbaka till sin by. Då jag såg detta,
beslöt jag mig för att jag skulle lämna katolikerna,
där jag då var, och gå till den vite på Kolo. Så
gjorde jag, och många följde mitt exempel. På
Kolo blev det snart en stor skara barn, ty alla
ville gå i skolan där.
Vi fingo snart två lärare från Belgiska Kongo.
Och sedan några gräshus hade byggts vid Kolo,
började arbetet att komma i gång där. Men
prövningar och svårigheter finnas i denna världen. De
skulle ej heller utebliva för Guds barn på Kolo.
Babembefolket är mycket begivet på att stjäla, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
