Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kongokvinnan som mor och fostrarinna. Av N. E. Wamba och Selina Masuki
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
255
(Så fortgår det med det ena namnet efter det andra,
tills dess han säger det rätta.) Prästen säger: »Giv
barnet ett namn, oh, o, o, giv barnet ett namn. Skall
det heta Londa?» Hopen svarar: »Oh, o, o. Det
är det. Det är det.» (Detta då det rätta namnet
framkommit.) Därefter får modern taga barnet med
sig vart helst hon önskar.
När barnet blivit två månader gammalt, börjar
modern sätta det på marken, men om dess rygg
inte är stark nog, så det kan sitta för sig självt,
gräver hon en liten grop, vars väggar skola stödja
barnet. Där får det sitta långa stunder, medan
modern arbetar på fältet. Så där håller modern
på till dess att barnet är starkt nog att sitta fritt.
Vid denna tid börjar modern ge barnet litet av
palmoljestuvningen, men ännu inga stora, hårda
bitar, som finnas däri. Då tänderna kommit, får
barnet maniok och pisang att äta, jämte potatis
(s. k. sötpotatis). Då barnet är ett år gammalt,
får det äta, vadhelst som sättes fram åt de vuxna.
Under hela tiden och ända till dess barnet är tre
år gammalt giver modern dessutom di. (Samma
schema följes ännu.)
Skulle modern bliva havande på nytt, innan
barnet kan springa omkring fritt, blir hon utsatt
för mycket hån från sina släktsystrars sida. De
sjunga nidvisor om henne: »Du, kvinna, du är
en stor sköka, ve dig, du som har ett gott barn,
du övergiver det, du kvinna, du är en ond varelse,
du är en dålig syster.» Då dessa visor sjungas,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
