- Project Runeberg -  Vinden vände bladen /
197

[MARC] Author: Elin Wägner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV - Marknadsdagen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Vinden vände bladen

Han kommer hem i eftermiddag, tänkte hon, och ändå
ordnar han med ro och ro som om han skulle bli borta
länge. Men inte förrän jag har han här igen får ja nån
ro, och tänk om han aldrig kom igen . . .

— Om du skulle ge upp att gå till advokaten, ja, jag
menar inte alldeles, men tills det är över för me?

Han var just i färd med att stoppa på sig sin silverrova,
highly jewelled non magnetic, med ett ånglok graverat
på baksidan och namnet Olsen i boetten. Den hade han
fått till tack av lokförarn som avtjänade sitt straff i
fängelse.

— Den här fick jag inte för att ge opp, sade han med
den obstinata min, varmed han så ofta skrämt och retat
baningenjören. Jag har ändå dragit mig rent för länge
för att chikanera järnvägen offentligt, men när en inte
kan få de höge att vakna upp så blir en tvungen.

— Men om det var tjällossningen som vållade?

— Det vet du att det inte var. Är du oroliger, Tilda?

— Ja, för dig, svarade hon. Om det nu blir lockout och
storstrejk som ni jämt talar om, så behöver du alla dina
krafter för att hålla kamraterna på rätta vägen.

— Du ska inte oroa dig för Sveriges arbetare. De ska
visa sig vara värdiga medlemmar i Internationalen! Ta
nu igen dig i dag, och hälsa Alma och Livia att det blir
sockerpinnar, då far kommer hem. Nej, jag tror minsann
ungen är vaken.

Livias sänglåda var så djup att hon inte kunde titta över
kanten, men hon sträckte upp sina små händer över den.

— Följa med på fars hjuling och köpa ko, kom det
befallande ur lådan.

— Jag kunde kanske ta henne med, viskade Värdig
vädjande.

*97

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Aug 20 13:40:35 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vindblad/0199.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free