- Project Runeberg -  Vinden vände bladen /
241

[MARC] Author: Elin Wägner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V - Änkan Tilda Värdig och hennes barn

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Vinden vände bladen

moster i Hägnet behållit Livia kvar över natten. Då hade
Tilda inte varit ur kläderna och inte vågat sova en blund.
Viktor var det pålitligaste som fanns. Hon höll mycket
av sin äldste son, men han hade inte fått gåvan att
beskydda.

Om morgonen gick Tilda till Svinaskogen för att hämta
flickan och försökte förklara för moster att hennes enda
räddning var att ha Livia sovande i sin säng och få krypa
till henne, när hon äntligen lämnade stickmaskinen fram
mot midnatt. Detta var hennes fattiga ersättning för den
trygghet och frid som brukat komma över henne, när det
sista extratåget pustat förbi i mörka natten, och hon fick
smyga sig in i sin stuga där man och barn låg och sov.
Det gjorde ingenting att barnet inte vaknade av att
modern kröp ner i sängen, det hade inte Värdig heller
alltid gjort. Även en uttröttad sovande man hade skänkt
henne ljuvlig ro med sin närhet.

Moster blev ledsen över att Tilda haft en så svår natt.
Hon borde ju ha tänkt, sade hon, att när den staven
Ljuvlig Ro var sönderbruten, som det står hos profeten,
så sökte människan ett nytt stöd, om också bara hos ett
litet barn. Tilda hade menat att det hon haft och
förlorat kunde inte liknas vid en stav, men hur skulle moster
kunna veta och förstå det, hon som aldrig smakat ljuvlig
ro utan legat klämd i sängen varenda natt mellan väggen
och en karl som Bogen.

Sen dess hade Tilda många nätter legat länge vaken och
lyssnat till de stora furornas sus och knarret från grenar
som gneds mot varandra, men så länge barnet sov gott,
trodde hon att den fara var avlägsnad hon alltid
fruktade. Hon var nästan säker på att om faran närmade sig
skulle Livia vakna och varsko sin mor.

16 Wägner Vinden vände bladen

241

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Aug 20 13:40:35 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vindblad/0243.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free