- Project Runeberg -  Vinden vände bladen /
248

[MARC] Author: Elin Wägner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V - Änkan Tilda Värdig och hennes barn

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Elin "Wägner

litern, att Jöns måste ta fram två glas och bjuda på en
sup och en sockerpinne.

Medan detta påstod kom moster i Hägnet in med Livia,
och då hälsade godsägarn henne från Kagge. Sen kom han
så försiktigt fram med sitt förslag att Värdig skulle flytta
över till Tilda i Snickarstugan och bo i kammaren där.
Han lovade köra fram lite ved till att elda upp den för
vintern, och han skulle lägga sig ut för Värdig i
Pensionsstyrelsen så att han skulle få en liten tilläggspension
när pensionsåldern var inne. På så vis kunde de få det
bra allesamman, och Tilda behövde inte vara rädd att gå
hemifrån till herrgården ens under den mörka årstiden.

Ingen av de stora sade något genast, men Livia upplät
sin mun och tillstyrkte förslaget.

— Sängen i kammern är så breer, så där får moster rum
i jämte farfar, sade hon. Bogen han kan ligga där han
ligger, han tråkar alltid moster mot väggen.

Farfar snöt sig plötsligt mycket kraftigt, och sen sa han
att det var ju tacknämligt att godsägarn tänkte på
familjen Värdig, men se sjön, den kunde han inte lämna, inte
så länge han kunde gå i båt och lägga ut ett nät eller ta
upp en gädda. Godsägarn visste ju att fisket var
Värdigas rätt ända sen pendrichatiden?

— Ja, men om moster följer med er, farfar? sade Livia.

— Det kan inte moster, för hon måste vara hos den hon
är gifter med, sade Rina och klappade flickan på huvudet.

— Ja, då får ni aldrig farfar te Snickarstugan, sade
Livia till godsägarn, och med det beskedet fick han gå.

Det dröjde emellertid inte länge, så kom Tilda ner till
herrgården igen. Hon hade ju förstått att det var detta
som godsägarn velat, och det var liksom hennes öde. Hon
hade Livia med sig, ty nu hade även Alma kommit till

248.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Aug 20 13:40:35 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vindblad/0250.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free