- Project Runeberg -  Vinden vände bladen /
270

[MARC] Author: Elin Wägner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V - Åttonde budet och femte bönen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Elin "Wägner

dig, sade moster, och Livia svarade ödmjukt att det kunde
ju moster försöka.

— Jag trodde just du skulle komma med Arndt, retades
farfar. Han som inte skäms att påstå att människans
avund och omätliga girighet är en hund- och vargaart.
Det kan aldrig vara Sann kristendom.

— En får väl inte rätta sig efter vad Arndten skrev i
Första boken, innan han fått lärdom och förstånd, sade
moster, och så gick hon.

— Barn lilla, sa farfar, då moster stängt dörren om sig,
nu ska jag tala om för dig hur ]ag lärde att en behöver
förlåtelse. Den gången var jag lite äldre än du är nu,
men inte mycke. Du får sä te, när moster syns, för det
här ska vi inte röra opp na med. Jo, ser du Dorra . . .

— Vad skulle I med farmor Dorra då?

— Det ska du få höra. Henna far han hade vatt kolare,
di kallte hans stuga för Helsiket. Han blev blind på gamle
dar, och Dorra hon tjänte bönder, så hon kunde inte
hydda han. En dag blev jag befallder av möllarn att
hämta han och le han till herragårn. Moster syns väl
inte? Ja, jag ledde han och skyndade på han, för jag hade
tänkt att hinna bort till Älgamossen, där Rina satt hos
Katrinan. Det var lång och illak väg dit, men så bodde
där också den grannesta grebban i sju kyrksocknar. Då
mötte jag Bogen, och han sa att han kunde ju le fram
gubben i mitt ställe, och glad blev jag, förstås. Men jag
hade inte hunnit många steg innan jag hör hur Bogen
skriker i örat på gubben: hoppa du, helsikes gubbe, här
är en bäck. Men inte var där en bäck, han hade lett
gubben rakt mot en gammal hölada, och när gubben
hoppade slog han huvet i väggen och spräckte skallen.
Vi bedyrade för godsägarn och fjärdingsman att vägen

270.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Aug 20 13:40:35 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vindblad/0272.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free