- Project Runeberg -  Vinden vände bladen /
282

[MARC] Author: Elin Wägner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V - Åttonde budet och femte bönen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Elin "Wägner

Tilda hade aldrig trott att något kunde göra henne så
glad som detta svar. Det bästa hon hoppats på var att
flickan skulle stanna i socknen, så att hon kunde få se
henne någon gång.

Det barnet, det behöver inte vägledning, tänkte hon.

Tilda började snyfta när Livia reste sig ur bänken för
att gå fram till altarringen med sina läskamrater.
Systrarna från Lunnagärde sade åt henne att styra sig, vad
hade hon att gråta för? När det blev fruntimmernas tur
att möta karlarna i gången och gemensamt gå upp till
altaret, lagade Tilda så att hon fick gå bredvid Viktor,
hon tog hans hand och höll den trots hans motstånd tills
hon måste gå åt vänster, han åt höger. Hennes äldste
son ... Han hade gett Livia skor och psalmbok. Han hade
aldrig gjort mor någon annan sorg än att han gett sig
till Smalsjö, som han ju måste. Jo, att han inte ville höra
talas om att far blivit mördad, förstås.

När hon väntade på oblaten och knäböjde bredvid Alma,
skämdes hon över att hon aldrig brytt sig om denna
dotter. Hon hade ändå köpt tyget till Livias klänning
och sytt den själv. Hon försörjde sig redligt och hade
kaffe och socker och köpekakor med sig när hon kom
hem . . . Men lite tack och ingen kärlek fick hon tillbaka.

Måtte Gud hjälpa en stackare . . . Kristi lekamen, för
dig utgiven ... så att hon kunde bli ett föredöme för
Livia i långmod och förlåtande sinnelag . . . Kristi blod,
för dig utgjutet. . ., men måste en förlåta dessa mördare
som dolt sitt brott med att hopa skam över sitt offer . . .

Gustaf, Hulda och Albertina följde med till
Snickar-stugan efter kyrkan medan Martin gick hem för att se
till kräken. Samtalet vid smörgåsen, kaffet och ostkakan

282.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Aug 20 13:40:35 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vindblad/0284.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free