- Project Runeberg -  Vinden vände bladen /
363

[MARC] Author: Elin Wägner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI - Skogsfrun

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Vinden vände bladen

— Nej, sade Roda, jag har aldrig brytt mig om botanik,
men nu minns jag att min kusin sagt att prosten är en
lidelsefull efterföljare till Linné ...

— Linné hittade den aldrig, men det har jag gjort, sade
prosten med stolthet. När den uppträdde här i Småland
i8ié så var det ingen som sett den eller hört talas om den,
det berodde på att den haft en viloperiod.

— Jag är visst utvald att göra enfaldiga anmärkningar
i dag, sade Roda, men har inte alla växter en viloperiod
från höst till vår?

— Det hade varit en alldeles riktig anmärkning, om det
gällt en annan blomma, sade prosten. Men se den här den
behöver en mycket lång viloperiod, därför att den vid
blomningen "uttömmer sin kraft" som det står i floran,
så att rotstocken praktiskt taget förintas med den
vissnande blomstängeln. Den fröar sig inte, utan det enda
som lever över, är en eller annan av de korta grenar som
utgör rotstocken. De lever i jorden och samlar kraft till
nästa blomning som äntligen inträffar under ett år med
riktigt goda växtbetingelser. Då reser sig den här stängeln,
titta är den inte vacker med sina vita blommor och den
rödvioletta teckningen? Och ändå kan ju inga bilder ge
en föreställning om hur hänförande den är. Jag hittade
en — ja med Livia blir det två — det första året jag var
här, och satte märke vid växtplatsen. Än har den inte
kommit igen, men jag hoppas att rotstocken lever och
samlar kraft, så att den kan skicka upp en ny blomma
igen snart.

Prosten och prostinnan hade åter växlat en blick, som
betydde: kan vi bjuda på middag? varefter hon försvann.
Prosten fortsatte att tala om Livia och skogsfrun som en
och samma person, om växtbetingelserna på Svinaskogen

3^3

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:52:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vindblad/0365.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free