- Project Runeberg -  Vinden vände bladen /
379

[MARC] Author: Elin Wägner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII - Uppbrott

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Vinden vände bladen

och arrendera gården. Hur skulle man nu göra? Det hade
Alexander och Ulla Stiernborg diskuterat uppe på gården
och mor och Livia hemma i Snickarstugan. Mor gick
denna gången själv till Lunnagärde, ödmjukade sig och
bad att syskonen skulle ta emot henne med barn och
barnbarn i hennes gamla hem. Farmor Rina var nu borta,
hela familjen var arbetsför, till och med Adel kunde dra
ihop sommarved och sköta smådjur, så snart han hade
ledigt från skolan. Morbror Gustaf och moster Albertina
hade nog tänkt på saken, men de andra ville inte dra på
sig tre personer och hund och katt och kaniner i maten.
Deras far hade sagt dem att välståndet hängde på om
man var rädd om de små smulorna. Han hade alltid
krusat den tomten som bar ett sädesax i taget till gården.

Och så, innan något beslut blivit fattat, kom Kagge en
vacker dag. Föräldrarna höll ögonen på honom och Livia
en vecka, sen kände de sig lugna. Det dröjde inte heller
länge innan Kagge ordnade för sig med regelbundna
kvällsbesök hos en flicka på mejerikontoret i Alvaryd.

Så snart Kagge kommit i gång på gården, blev det
mycket mer att göra. Han hade övertygat sin mor om
att alla herrar som kom för poängberäkningar,
exteriörbedömningar och kontroll måste hållas på gott humör
med fin mat.

De tre åren som gått sen dess hade varit nästan för
hårda. Men hon hade överlevt dem.

Nu hade Lunnagärdefolket självt bett Livia att komma.
Moster Hulda hade ischias, och Livia kunde ställa sina
villkor: ni får knyta an vid elektriska ledningen och dra
in ljus i huset, och se om de rummen där vi ska bo. Själv
hade hon inte kunnat lämna den sjuka frun och hennes
ben från en dag till en annan, men hon skulle skicka

379

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Aug 20 13:40:35 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vindblad/0381.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free