Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII - Uppbrott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elin Wägner
Rode-Island-bruna kostym, men Roda hade på sig en ny
klargrön klänning som Alma Värdig lämnat av på
morgonen. Ulla såg att den var mycket lyckad och sade: i dag
har vi inte något främmande.
Roda hade en bunt brev med sig, men som hon var
försenad vågade hon inte ta tid med att stoppa dem i
postväskan utan lade dem på ett fönsterbord.
— Om jag kunde förstå, varför du skriver så många
brev jämt, sade Ulla.
— Det var Kagge som bad mig svara nej på förfrågan
om han kunde ta emot fler flyktingar från Prag i
jordbruket, svarade hon.
Roda hade nu vistats ett år på Aneholm och lyckats dra
jämnt med värdinnan, tack vare ett artigt och
förbehåll-samt uppförande. Det föll henne inte in att anförtro de
närvarande vilken skam och lidande det var att svara nej
och skriva återbud.
"Hör du, kära Roda, vad gör du egentligen? Du sade
att du flyttade ner till landet på en kortare tid för att
undersöka om samhällets undervåning tål den belastning
som övervåningen utgör. Hur är det med den saken? Är
du fullt upptagen med att räkna ut hur undervåningen
ska stöttas så att inte hela byggnaden ramlar? Vi trodde
annars att stöd och stöd det var just vad landsbygden
fick från staden. Om du har en stund, så var snäll och
leta fram det där utkastet till lag om föräldraskap som
vi satte ihop för tio år sedan, för den saken är aktuell nu."
I dag hade hon måst svara att utkastet antagligen låg
kvar bland hennes papper i Stockholm. Hon väntade nu
på en ironisk förfrågan om hon trott att allt arbete i
övervåningen skulle avstanna när hon lämnade den.
386
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
