- Project Runeberg -  Vinden vände bladen /
400

[MARC] Author: Elin Wägner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII - Uppbrott

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Elin Wägner

Doktorns allvarliga, anklagande ton och sätt hade givit
Alexander det intrycket att Ulla när som helst kunde
dö av en tromb i hjärtat. Medan Roda satt hos henne
på eftermiddagen och såg till att hon inte rörde sig, gick
han upp till gårdssnickaren för att ordna med en del
reparationer som Ulla hittills tjatat om förgäves. Till
begravningen måste trasiga takpannor ersättas med nya,
vägen genom allén grusas, nerblåsta grenar samlas hop
och vissna sågas bort. Han undersökte även flagglinan,
och när han höll den i sin hand, påminde den honom om
en egendomlig episod som låg — vänta, nu har vi 39,
låg tre år tillbaka. Han hade kommit hem en regnig
senhöstdag och funnit flaggan i topp.

— Varför är flaggan hissad, hade han frågat.

— För att den skulle torka, svarade Ulla.

— Men det är ju meningslöst, när det regnar.

— Rår jag för att det regnar?

Efter den motfrågan hade han gått in på kontoret, satt
sig vid skrivbordet med huvudet i händerna och funderat
på självmord. Då föll hans blick på almanackan, han
kände igen datum och kom ihåg att han den dagen varit
gift med Ulla i trettio år. Trettio år, därav tjugufem i
samma sovrum!

Han hade inte haft någon lust att fira dagen, det skulle
då vara därför att de trettio åren låg bakom dem. Men
han hade i alla fall blivit litet generad över att han inte
förstått varför hon hissat flaggan, och han ringde till
Smalsjö efter trettio stora krysantemum. Men hon hade
inte låtit blidka sig, den genomblöta flaggan hade åkt
ner just som regnet slutade.

För att jaga bort detta minne började han fundera på
en vacker dödsannons. Men "vår innerligt älskade maka

400

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:52:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vindblad/0402.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free