Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII - Skärtorsdagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elin Wägner
— Det är hon till att se på, godsägarn, men jag är inte
karl till att få henne i kalv.
— Jaså. Ja men det får agronomen avgöra. Fröken Roda
ska resa in till lasarettet i dag, så får vi se om hon kan
tala om saken med honom.
— Jag beklagar att jag kommer så olämpligt, sade
Oscar Sjömalm.
— För all del, var så god och stig in.
— Annars så vore det bäst om vi fore med detsamma.
Livia kom ut köksvägen och gårdens folk såg intresserat
på när syskonen möttes.
Trots att man förut blivit laddad med sensationer,
ägnade man sig nu åt att beskåda detta möte. Man
undrade om Värdigas pojk var så rik som han såg ut till.
Oscar Sjömalm tittade på sin syster och undrade för sin
del hur han kunnat tro att hon skulle uppträda i fotsid
kjol och schalett. Numera hade Blendas döttrar tydligen
vindjacka och skidbyxor. I hennes långlagda ansikte
framträdde käklinjen så tydligt som kanten på en bordsskiva,
någonting vid munnen antydde att hon inte skulle bli
god att tas med. Hennes utseende upplivades av ett par
mycket självsvåldiga ögonbryn och det krusiga håret som
stack fram under baskern.
Hon räckte honom en hård och utmanglad hand:
välkommen, då far vi!
— Först måste jag hälsa på godsägaren och höra hur det
är med fru Stiernborg.
— Doktorn säger att det finns alltid hopp, svarade
godsägaren besvärad.
— Hopp om vad? frågade Livia. Hon föreföll då inte
att vara hårt förkrossad av vad som hänt.
Nu kom Roda ut med presenten som Tilda skulle ha.
430
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
