Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII - Skärtorsdagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vinden vände bladen
När Oscar fick veta att Lunnagärde ägdes av hans
mormors fyra ogifta syskon sade han, att det lät till att vara
bra utsikter.
Pojken såg oerhört förvånad ut.
— En ville väl hellre komma någon vart.
— Kom nu, Oscar Fredrik, sade Livia i dörren, jag har
tagit fram fars papper. Du Adel, du kan gärna stanna
inne, det kanske blir något att höra som du minns sen
i hela livet.
Adel opponerade sig, han hade tänkt cykla till
banvaktens Teodor, men då modern inte gav med sig, satte
han sig borta på sin säng och ägnade sig åt att flytta
över unicaboxens innehåll i portföljen.
Sjömalm slog sig ned vid bordet. Han hade velat vara
var som helst utom just här, men han beslöt att vara lika
snabb, saklig och samvetsgrann som om han haft ett
vanligt ärende att expediera.
Livia stod böjd över honom: det mesta är fars kladdar,
sade hon. Renskrifterna hade han på sig, då han reste
hemifrån siste gång, vi har aldrig fått igen dem.
— Ja-så, sade brodern, han tyckte inte det började så
bra. Men vad är det här då?
EN BANVAKTS LEVNADSÖDE.
— Det är ett föredrag som jag höll på folkhögskolan,
för en skulle tala om något som låg en om hjärtat. Det
var som en övning i språket också, så jag fe skriva om det
tio gånger. Så du kan nog förstå det, det ska vara svenska.
— Tror du inte jag förstår småländska? sade han. Säg,
vad hade du mer för dig på skolan?
— Jag fe inte göra nån nytta för lärarinnorna, så jag
439
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
