- Project Runeberg -  Vinden vände bladen /
454

[MARC] Author: Elin Wägner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII - Skärtorsdagen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Elin Wägner

Livia varit så snäll och flitig mens du varit borta far. Ja
jag menar inte att du inte gjorde allt vad du kunde. De
frågade inte mycket efter dina skrivelser, men sista året
jag postade hade jag ledigt varannan söndag, och det var
din förtjänst. Hon blev förvirrad av sina egna ord. Sista
året? Hon hade ju postat intill denna dag.

— Jag har det i alla fall bra med en så snäller gubbe,
sade hon. Du kokte alltid kaffe till oss på morgonen innan
du gav dig ut, när jag hade postat sent. Lika goer har du
vatt ve mig ännan sen vi ble bekanta år åttifem.

— I femtifyra år då, sade Oscar.

— Du blev ju aldrig mer än fyrtisex år, sade modern
oväntat. Men du har nog rätt, för kärleken övervinner
dödsriket som det står.

Den blick Livia gav Oscar kunde ha smält ner en
elektrisk ledning.

— Nu mor, har ni alla era rullar fulla, så nu får ni vila
er till middag, sade hon.

— Väck mig innan du ger dig ut, sade Tilda och lade
sig på sin soffa.

Livia samlade ihop de papper hon lagt framför Oscar och
låste in dem i chiffonjén på ett slutgiltigt sätt.

— Det var kanske en skickelse att vi fick vänta på dig
så länge, sade hon eftersinnande. Om du kommit för tie
år sen, då hade det blett en svår strid mellan dig och mor.
En kan inte förstå hurdan hon var förr om man inte sett
henne. Hon tålte inte i sin närhet den som tvivlade på att
far blett mördad, så vi var ensamma, kan du tro. Hon
hade farfar och mig med sig och knappt några fler —
öppet vill sä. "Förlåt inte fars mördare, glöm inte vad de
gjorde far", det förmanade hon mig varenda dag. "Gå
inte med den skolkamraten, för hans föräldrar di trodde

454

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Aug 20 13:40:35 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vindblad/0456.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free