Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII - Vinden vände bladen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VINDEN VÄNDE BLADEN
Lunnagärde hade aldrig varit med om en sådan
uppståndelse som dagarna efter påsk, fast man hållit både
begravningar och läsemöten. När Livia kom flyttande med
mor och son, med kor och kalvar, grisar, höns och hund
var elektricitetsföreningens karlar redan i färd med att
resa stolpar, och samtidigt huserade två montörer i huset.
Gödseln fick ligga orörd på åkrarna, flickorna måste baka
bullar i stället för att kärna smör.
Livia var fullt upptagen med att hålla ordning på
människor och djur. Modern var minst besvärlig, hon fann
sig genast till rätta i det gamla köket där hon arbetat
som barn. Men Adel satt och tjurade vid en kopp
rågkaffe och fast han av hela sitt hjärta önskade att få vara
handräckning åt montörerna, låtsade han som om han
var gränslöst jagad och förtryckt, när han blev ombedd
att hjälpa dem.
Påskafton hade han kommit tillbaka från staden som
ett annat barn och detta var orsaken till att flyttningen
var som förgjord. Han talade om "min far" full av
medkänsla och beundran. Tänk så sjuk som han är och ändå
hade han tänkt på att skicka efter choklad och
veckotidningar. Sedan dess hade Adel varje kväll gråtit en
skvätt för att påminna mor om hur sjuk far var, mor
som glömt bort att berätta om olyckan!
31 Wägner Vinden vände bladen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
