- Project Runeberg -  Vinden vände bladen /
484

[MARC] Author: Elin Wägner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII - Vinden vände bladen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Elin Wägner

att han tvingat sig till den här stora begravningen som
hölls över fel person. Men på hemvägen svängde hans
stämning och när de for genom Lunnagärde ängsmarker
prisade han dess ädelträd. Det låg förmögenheter i dem
om man gjorde upp med Krills snickerifabrik.

— Får jag be godsägaren att inte sätta det i huvudet
på Adel, svarade Livia. För resten, den där svarta
kostymen, den ska vi inte tänka på. Han kan dra upp dricka
och springa ärenden i sin blå kostym.

— Ja, men han är bjuden.

— Han hör till tjänstefolket, han som jag.

— Så tragikomiskt det än är, så får du ödmjuka dig
för Livia om du ska få äran att ge pojken en kostym,
sade Alexander, när han kom in i Kagges rum. Hon håller
styvt på att han ska höra till betjäningen, inte till
gästerna. Egentligen gillar jag det förstås.

Kagge satt där blek som gips i sin rullstol. Han hade
fallit av mycket och ansiktet var hopdraget i ett enda
rynknät kring näsan.

— Får jag tala med henne själv, sade han.

Livia lät vänta på sig, men slutligen kom hon, klädd i
städrock och med en klut över sitt burriga hår.

— Det var aldrig meningen att du skulle råka ut för
det här, sade hon, men begravningen ska du inte oroa
dig för.

— Nej, det gör jag inte sen du kom, Livia. Men nu
ska du vara snäll mot en stackars invalid och låta honom
ge Adel en kostym, så att han kan vara med bland
begravningsgästerna. Han har glatt sig så.

Livia rodnade och drog sig längre mot dörren.

— Han har inte talt om att du bjudit honom.

484

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Aug 20 13:40:35 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vindblad/0486.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free