Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
konnossementet. Han hade aldrig köpt någon hel last
förut och visste ej hur det brukades — kanske
detta var kutymen med finska varor? Nåja, den
där tanken släppte han med ett: »Det klarar sig
nog med en sådan firma som Hellqvists.» Hans
tankar gingo nu i en annan riktning, hur skulle
han kunna få pengar på sin stora växel? Själv
hade han visserligen ingen diskontkredit, men
med en sådan god acceptant borde det ej möta
oöverstigliga hinder att få någon av de
välsituerade bröderna att hjälpa med sitt namn på
baksidan. Skulle han fråga Linus om råd? Jo, det
beslöt han sig för, men inte i dag, det bleve för
sent innan han hunne in till staden. Linus skulle
tagas i arla morgonstund.
Vid niotiden morgonen därpå klev Sigge in på
Linus’ kontor för att sondera terrängen. Han
fann vännen redan vid skrivbordet, sittande
fördjupad i studiet av en liten bok, å vars pärm
Sigges falköga uppfångade ordet »Förfallobok».
Linus’ min var bekymrad och han märkte knappt
den andres inträde. Men så ryckte han upp sig,
rynkorna slätades ut, och hans slätrakade ansikte
återtog sin vardagliga, gudsnådliga min.
— Go’morron, go’ morron Sigge! Nå hur går
det för dig? Har du fått i gång ännu? frågade
han, i det han vinkade åt vännen att taga plats
i den lilla kontorssoffan.
— Åja! det börjar arta sig. Förutsättningarna
äro ej dåliga. Jag har nämligen lyckats intressera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
