Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En tragedi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
känsla som han ej kunde förklara och naturligtvis
än mindre ville visa.
— Pappa, nu ska vi väl börja med klapparna?
ropade ivriga barnaröster.
— Ni få ge er till tåls litet till. Pappa ska
läsa något först. Och han tog ned Viktor
Rydbergs dikter från bokhyllan och uppläste med
deklamatorisk förmåga »Betlehems stjärna» och
»Tomten».
— Det var första gången du deklamerat på en
julafton, Anders, yttrade hustrun.
— Nu pappa, få vi väl börja! lät det igen från
de otåliga barnen.
Och så äntligen drog fadern fram den stora
klädkorgen som stod i salshörnet, och utdelningen
vidtog. Det anlända brevet låg överst, men det
föll Fredriksson in att lämna det till sist. Barnen
jublade för varje paket som bröts, och till sist
var korgen tom. Fredriksson tog då upp brevet
och öppnade det. Där låg endast ett halvt
brevpappersark, på vilket var uppritat en gravvård i
form av ett kors. I korset stod:
Här vilar Anders Fredriksson,
och i nedre kanten av papperet:
»Skurk och bedragare, din tid är ute!»
Hustrun såg hur hennes man skiftade färg och
anade, att det var något obehagligt, frågade hon
vad brevet innehöll. Fredriksson, som genast
förstod att »julklappen» kom från Fellker,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
