Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och sina åsikter, kunna undvika att komma i delo
med fadern till hans i hemlighet dyrkade Alice?
Dessa frågor, vilka han ställt upp för sig, kunde
han för närvarande ej besvara,
Gustaf Kanter umgicks ej med många inom
sitt fack. Men de bekanta han hade voro bland
de mera ansedda byggmästarne i staden, i vilkas
krets han trivdes godt och själv var väl sedd.
Obehagligt var det emellertid, då någon gång i
denna krets »Yankeeprocentar’n» — vilket öknamn
Bergström redan det första året i Stockholm fick
av något spydigt offer — blev föremål för
diskussion. En och annan hade uttalat en slags ironisk
beundran över Bergströms treåriga verksamhet,
som redan hunnit omfatta 11 byggnadsföretag,
och som förökat hans förmögenhet med minst
40 proc. Men flertalet skydde ej att uttala sitt
djupa förakt för »Yankeeprocentarn» — och
denne skulle vara Gustaf Kanters svärfar in spe...?
Visserligen skulle mången annan ung,
framåtsträvande man, som haft mindre besvär av
samvetsömhet och sina rättskänslor — med vederbörlig
hänsyn tagen till det där med de 40 proc. — ha
resonerat på helt annat sätt. Men den
genomhederlige Gustaf Kanter kunde ej förmå sig därtill,
och därför tedde sig ställningen dyster för honom.
En lördagskväll styrde han sina steg till det
Bergströmska huset. Han hade bjudit Alice på
»Kungl. Stora teatern» att höra »Afrikanskan».
Båda älskade de musik, och som gubben
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
