Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Staren har kommit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Staren har kommit.
I vildvinshäcken, som skiljer "våran gård"
från grannens, satt i går en stare och pep fram
några vårtoner. Han var där nog i söndags
också, fast jag inte observerade något. Man
fick ju så förfärligt mycket att tänka på, när
solen bröt fram, att det inte var lätt att se
eller höra något så smått som en stare.
Det rann från taken. Jag började kunna
sé vad som gömdes under snön på fälten.
Några av vintersädens gröna strån här, några
där. De rörde sig så sm|ått för vinden. De
viskade med varandra:
— Kamrat, ser du solen?
— Jag sfer den inte, jag känner den.
— Ser du himlen?
— Jag ser den inte, jag känner den.
Så sträckte de på sig och nickade och
tiss-lade och tasslade och drucko kraft och hälsa
ur jordens fuktighet.
Jag hörde ett kanonskott. Det kom från
Roxen. Isen började undermineras. Solen
arbetade på ytan. Den framilande strömmen
var ute i samma ärende, fast den gnodde på
underifrån. Och kung Bore ilsknade till och
fnös av förargelse och hostade till ett tag. Det
var skottet. Därmed började hans reträtt.
Han gjorde sig ingen brådska. Men han kände
ändock de nya makternas antågande,
människornas, djurens och naturens bästa vän-
6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
