Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vårpromenad i bil
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
112
vid stora trappan ljudlöst och mjukt, så att
man tycker, att man burits dit på änglavingar.
Och gemaken äro som rum i ett sagoslott.
Värmen från kakelugnar och kaminer är inte
samma värme som i staden. Det ligger poesi
och godhet över värmen ute på landet. Jag
blir för övrigt aldrig klok på, hur de bära sig
åt, när de skapa den så högt skattade
hemtrevnaden. Den är inte av människohand.
Bestämt är det små lyckotomtar, som äro i
verksamhet. Som sno omkring och smeka en över
ryggen och kinderna och trolla fram denna
känsla av ro och trevnad, som ha så svårt
att infinna sig i en stadsvåning.
Eftermiddagssolen, som kastar in några
ljusknippen strax innan den försvinner bakom
skogen, är också en annan sol än den som
hänger över Affärspalatset. Landets sol är
gammal aristokrat med ett betagande drag av
förnämitet.
Vad gör då det, att man färdas på vägar,
som gyttjan håller på att föra bort, att man
plaskar omkring i vårens gyttjebad, att snö
och is och vatten trängas med varandra på
fälten? Inte ett smack.
Landet gör en alltid lika glad.
Jag talar med en lantman i ett tjänsteärende
och frågar honom, vad jag får skriva för
titel.
— Jag, säger han, jag är en vanlig bonde.
Ett sådant svar är det bästa av allt och
hänger nära samman med de värden som
landet ger åt sina bebyggare, inte sant, hr
direktören ?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
