Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det lyser rött i hamnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det lyser rött i hamnen.
En vårpromenad i en hamn är alltid något
av en upplevelse. I Stockholm och Göteborg
och väl även i Malmö kunna dylika
promenader ge vandraren åtskilliga sensationer. Där
ligga så många slags fartyg: väldiga
lastångare, skärgårdsfartyg, barkskepp, skonare
och galeaser. De äro under utrustning.
Havsluft, tjära, hampa, ångbåtsrökar förena sig till
en slags parfym, som för hamnarnas folk är
ljuvligare än det finaste luktvatten. En
kännare av sjömansyrket, en som själv varit med,
har under sin vandring oförgätliga stunder.
För honom är fartygens utrustning det
säkraste vårtecknet. Lärkor och starar och den
första blåsippan betyda inte mycket i
jämförelse med det faktum, att skepparen går
ombord och börjar göra klart för den
stundande kampanjen.
Man får slå av på sina krav, när man är
hänvisad till de mindre hamnarna. Linköping
äger ingen ostindiefarare eller någon annan
långtradare i sin hamn. Slussvaktare Langes
"blåa trappa" är visserligen stort tilltagen
men ändock mycket för liten för Svenska
Amerikalinjens "Gripsholm" eller
"Kungsholm". Men den duger gott för oss. Man
får inte klaga. Sämre kan det vara.
"Trappan", den lilla stugan bredvid, träden och
gräsmattorna bilda tillsammans ett parti av
idyll och stämning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
