Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lutfisken som försvann
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
179
Den unga frun kokade fisken. När den
ansågs vara färdig, lyfte hon av locket. Hon
skulle lyfta upp bitarna ur kastrullen. Men
hon hittade inga. Jo, där fick hon tag på
något. Det var ett fiskben. För övrigt fick
hon bara grums på fisksleven.
Hon ställde sig i köksdörren som fallen
från skyarna.
— Det har hänt något!
— Vad då?
— Lutfisken.
— Vad då?
— Lutfisken har försvunnit.
Mannen sökte med sleven. Inte så
mycket som en fena kunde han hitta. Den unga
frun fick tårar i ögonen. Mannen slöt henne
i sina armar.
— Det går nog bra ändå, älskling.
— Tror du?
Han satte sig att äta. Han krossade
potatis och blandade den med spadet. Han strödde
salt och peppar däröver. Han led invärtes.
Men han log som en martyr. Mångtydigt
leende.
— Älskling, viskade han, det smakar
verkligen lutfisk. Det är till och med riktigt gott.
Hur är det med gröten?
— Jo, sade frun, den finns kvar. Det är
jag då säker på.
Hon var lyckligt gift, den lilla frun.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
