Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Reaer «ig ett tridkors PÄ ett stenröft»
Mannen, som, från Elfdaln eller Sär na,
Vi&ar vandrarn vägen öfver Fjällen,
IJtmed Fcinunds vilda strand till Röraa»»
Känner sagan om det dystra korset»
Verldens heliga förseningstecken,
Som dock i den menskotoma öknen
Står, en ryslig gernings stumma vittne.
Enkel är den gamle Dalkarlns saga.
Du, som rörd den hörde, blyga Sångma,
Lika enkel lät den frän din lyra
Ater^juda i den tysta qvållen,
Medan solen bortom fjället sjunker
Och en aakta flägt i asp en susar»
I sin stuga, nära Idre kyrka,
Satt vid brasan gamle Halvar Björnram,.
Tyst, med hjessan lutad öfver bibeln,
Som han lagt på knät. De helga Made»
Och den gamle» silfverprydda hjessa
Glänste sällsamt i det röda skenet.
Underliga tankar, dystra minnen
Frän hana ungdomstid, från fordna krigståg,
Mväifdea i den gamle krigarns sinne.
^•istigt slöt han till den helga boken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
