Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dessA hennes ord. Lagman Bengt märkte det
och teg.
Furstinnan fortfor: ”Straxt efter
begrafnings-dagarne lärer vår unga, älskvärda vän, Jungfru
Richissa, Tilja Återvända till sin fader, Herr Ivar
BIA på Gröneborg. Jag vet ingen, som t i
kunde anförtro att följa henne p& vägen, om icke
ni, min ädle Sv&ger, vill ¿taga eder denna
rid-daretjenst. Ni kan icke neka att ¿taga er den,
och ni gör det säkert gerna, så framt hi icke,1*
tilläde hon halfhögt: ”kan öfvertala henne att
för alltid qvarblifva här på orten, eller
åtminstone snart komma tillbaka.”
Den unga flickAn rodnade -som en ros, och
äf-ven den artige Lagmannen kände sig något het
om kihderna. Han svarade: ”Jag känner mig
lika villig, som skyldig, att uppfylla eder önskan,
min vördade Svägerska! Det skall blifva mig ett
nöje att få ledsaga den älskvärda Jungfru
Ri-ehissa, så framt hon icke kanske bättre atiger
sig beskyddad af hela Uplands-herrarnes skara,
med hvilka hon får sällskap ända fram till
Gröneborg.”
Furstinnan rodnade äfven: ”Jag trodde knappt
att de stora herratnc från Upland ville taga den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
