Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
( » )
en våldig aftonbrasa. Bonden upplyfte blosset så
att desi röda sken upplyste hela stugan. Från
sina bäddar, som bestodo af djurshudar,
upptittade en mängd hufvuden med häpen uppsyn: de
tillhörde bondens barn och husfolk. Men Bengts
ögon sökte de båda pelegrimerna.
På en hal mkär fve i en vr& af stugan satt den
gamle och såg häpen på den inträdande störaren
af husets nattro. Han hade svept pelegrimskåpan
omkring sig, men det vördnadsbjudande
hufvu-det var blottadt, och det hvita skägget
betäckte, likt en glittrande rimfrost, hans bröst. Men
vid hans sida, ängsligt smygande sig intill
honom, låg hans unga ledsagerska, höljd i kåpan,
så att endast det hulda ansigtet var blottadt
Lagman Bengt betraktade dem några
ögonblick, med tecken af bestörtning. Slutligen
nalkades han den gamle, helsade honom
vördn^ds-fulU och sade: ”Stå npp, vörd¡ge Fader! Eder
hvila nr icke mera säker på denna ort.”
Den gamle reste sig långsamt upp, och
flickan spratt till af förskräckelse, men skyndade
att räcka honom handen och understöda honom.
’’Hvem vågar stära vår fromma vandring?”
frågade den gamle.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
