Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I detsamma redo ett par ryttare öfver bron.
En af dem sade: .”Låt honom i Herrans namn
farat Ti viljo inbilla dem, att han red söderut,
så kan han emellertid lcomma undan. Har
vånda vi om till Jarlshof.” Det var Ingevald
Fol-kessons röst.
Sedan de ridande hunnit undan tillbaka, fann
Lagmannen att det var tid att skynda. Han
förde den ånyo ängsliga flickan utmed åstranden
till sjön, der han visste hvar en båt låg i
vassen. Snart voro de båda i båten, och Bengt
rodde utåt 9jön. Likväl höll han sig inom
västen, för att icke blifva upptäckt. Han beslöt
att ro till norra stranden af Tålcern och hos
någon bonde der i trakten skaffa sig hästar, samt i
nödfall beväpna en hop bönder och låta dem
följa sig till Ulfåsa. Under rodden stannade han
och lyssnade ofta till Jarlens ryttare, som
hördes rida utmed stranden, utan att dock märka do
roende.
Då han redan tyst och lyckligt rott forbi
Jarlshof, möttes han af en föga angenäm varelse.
Det var en björn, som slagit én betande tjur i
vassen och tycktes fundera på att föra sitt by fa
till lands, just då han Ulcf störd af do förbiridande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
