Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ryttarne och den annalkande båten, Tjuren
hade förmodligen försvarat sig raskt, ty björnen
var ursinnig och uppretad. Han öfvergaf
genast den slagna fienden, for att angripa den nya.
Lagman Bengt insåg, att det var omöjligt att
undkomma, och sprang derföre upp från årorna»
mid jagtknifven i hand.
Så snart björnen såg, att han hade allvarsamt
motstånd att befara, upphäfde han ett förfärligt
brummande och grep med ramen i båtkanten.
Bengts skarpa knif nödgade honom genast att
slappa med den ramen, men han högg i stället
tag med den andra och tycktes vilja stjelpa
båten. Ett nytt hugg af Bengt träffade äfven
denna ram och afväpnade honom, men minskade icke
hans raseri, som tvärtom ökades vid åsynen af
det strömmande blodet. Han röt förfärligt och
grep i båtkanten med tänderna. Men
Lagmannens skarpa stål afhögg äfven hela den öfre
tandraden jemte ett stycke af käften.
Emellertid hade båten blifvit så skakad, att den hastigt
hvälfde öfverända. Bengt hade blifvit lika
uppretad som sjelfva björnen, öfver hvars kropp han
hufyudstupa föll i sjön. Men han lät sig
icke bekomma» utan grep den i sjelfva verket
5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
