Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
< » )
afväpnade fienden i raggen Tid öronen, och
borrade flin jagtlmif i hans strupe. Derefter såg
han sig om efter Sigrid, hvilken han hastigt
fattade om lifTet och lyfte öfver Tattnet. Sjön Tar
iclce djup, så att han ej behöfde simma,
medan han sökte att hvälfva båten ratt igen. Men
han hade icke hannit betänka hvad han skulle
göra, innan ett par ryttare, som hört björnens
rytande och ridit ut i vassen, med sänkta spjut
stodo öfver honom.
Med en vild kunsla af förtviflan tryckte han,
der han stod i vattnet, flickan till sitt bröst och
svängde jagtknifven emot fienderna. Då sade
den ene ryttaren: ”Lägg bort ditt vapen,
Frän-de! Det gagnar dig i alla fall icke. Jag skall
af god vilja hjelpn dig, om du tiger ocli lyder!’*
”Ingevuld Folkcsson!” sade Lagmannen: "gör.
som du inför Gud och ditt samvete kan försvara!”
”Kom du i land!” svarade den kloke ryttaren:
”jag vill gömma dig på sjelfva Jarlshof!”
”Hellre vill jag dö häri” ropade Bengt och
svängde sitt vapen.
”Jag har en gång lofvat att rädda dig,
Frän-ds!” sade Ingevald Folkcsson. ”Da vet ttt jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
