Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Han gjorde en rörelse med Ifihrne,
liksom han nedsväljt en känsla af
förlägenhet; hans lappar drogo sig till uttrycket
af ett slags vänlighet, och de små
svartbruna ögonen kröpo så djupt in i hans
hufvud, som de kunde komma. ”Nå— se
bror Yman!” yttrade han. ”Dd har g&tt ut
för att hämta frisk luft. Du lär minsann
icke slippa många ögonblick ut ifrån
sjukhuset? Har du många sjuka inne ännu?
Sjukdomen ökar sig med hvar dag. Nar
och huru skall det slutas? Jag hade s&
när glömt att gratulera dig! Du är
sjuk-husläkare?’*
”Ja, men bara tillförordnad — ”
”Ack!” suckade Zirlén och kramade min
hand, med detta stereotyp-leende, som är
tryckt omkring alla unga mäns mungipor,
h vil k a önska göra lycka genom gynnare.
”Vi äro ju allesammans bara
tillförordnade menniskor under denna tiden. Ingon
år ju säker om sitt lif,”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
