Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dä trädde in, vid brasans matta sken,
En sällsam varelse: det var en qvinna,
Så framt en mennfska hon borde nämnas.
Väl bar hon i de milda anletsdragen
Den stora mensklighetens syskontycke;
Men håret svallade i vild förvirring
Kring hvälfda pannan, medan ögats strål;)r,
Som skarpa irrade omkring i rummet,
Likväl ej lyste klart af tankens ljus:
Vansinnighetens hemska andar drefvo
Sitt gyckelfulla spel i bleka dragen.
Den arma var behöfvande och frusen.
Fast tungan saknade förnuftigt språk,
Var qvinnans hela väsende en bön
Om skydd och bistånd i den härda nöden.
Förvånad ledde modren henne fram,
Till ro i värmen framför torftig härd.
Den sista biten af sitt enda bröd
Hon framtog, med en hemlig tSr, och räckte
Åt hennes hunger hvad ej utan strid
Hon nyss förut sin egen hade nekat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
