Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
«Den är ett vädjande från själens öfverlägsenhet
till handkraften«, svarade Sjöstjerna. «Visserligen
tvinga omständigheterna en krigare någon gång
der-bän, och man sviker naturligtvis icke heller vid ett
sådant tillfälle sin pligt; men jag anser då den ädla
tapperheten i sjelfva verket blifva förnedrad«.
«Ja«, sade baronen, «onekligen gSr genom hefa
menskligheten just i vår tid känslan af ett hemligt
brödraband, som gör att menniskorna känna sig
vara alltför ädla, för att i strider, hvilkas orsaker eller
ändamål icke för deras högre angelägenheter hafva
något värde, uppoffra hvarandra. Jag tror på en
blifvande evig fred, och jag ville derförc yrka just
på en sådan freds rättigheter«.
«Det ligger en djup olycka i folkslagens
fördomar af hat och misstroende till hvarandra«, yttrade
Sjöstjerna. «Och likväl, det är redan genom
modersmjölken man tyckes insupa mera benägenhet för ett
folk, än för ett annat. Ehuru orätt det är, så synes
det dock, som om menniskohjertat, på samma gång
det lär sjg att älska, äfven lär att hata. Det fordras
erfarenhet och bildning för att komma ifrån den med-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
