Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vi gå derifrån också det lilla stycket hem till
Ma-rienhag.«
Sjöstjerna fann Ingen svårighet vid att lemna
sitt bifall. «Min mening var endast«, sade han, «att
icke trötta damerna, i fall de skulle funnit ett besök
i fyrtornet besvärligt«
De försäkrade bäda motsatsen, och fröken
Na-thalia tilläde: «Det är oss just kärt att vid vår hem-’
komst först få besöka vår helgedom. Kärt skall det
äfven blifva oss att minnas, det vår välgörare och
vän — ni har ju gifvit oss rätt att kalla .er så! —
varit der inne hos oss.«
• Sedan äter ett par soldater landstigit, hjelpte
, kapten Sjöstjerna med mycken artighet damerna att
också beträda stranden. Baronen bjöd sin maka
armen, och Sjöstjerna bjöd åt Natbalia sin.
Under vandringen ditupp, mellan strandens
buskar och klippor, begynt« månens strålar att spela på
det höga tornets mur. Med det röda eldskenet på
sin panna stod det i sin hvita skepnad såsom en
vålnad i sommarnatten. Man kunde väl urskilja huru
grefven och den ena soldaten inträdde i tornet,
medan den andra stannade utanföre.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>