Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rodd af raska matroser, ilade till stranden. Han
märkte att det lyste genom fönstren i den mellersta
salen i fyrtornet, och han slutade deraf, att baronens
familj från Marienhag begifvit sig dit, för att besöka
den gamla byggnaden och kanske njuta det
högtidliga skådespelet af en rasande storm derutanföre.
Helt tyst lade slupen till lands. Sakta begåfvo
»ig-de oförskräckte äfventyrarne upp på stranden,
der emellanåt ett svagt skimmer af stjernljus, som
framblänkte mellan de sönderrifna skyarne, snarare
gaf en aning om de mötande föremålen, än belyste
dem. Några matta strålar från fyrtornets fönster
voro den bästa ledstjernan.
Hastigt stötte soldaterna på hästar och en vagn.
Den öfverraskade kusken var inom ett ögonblick
nedryckt frän sitt säte, medan hästarne höllos vid
tygeln.
«Tyst!« befallte Sjösijerna, medan han skyndade
till vagnen. «Är här någon inne?«
«Min Gudl Det är svenska!« utropade
barones-san. «Hvem är det, som frågar?«
«Det är Sjöstjerna! Jag känner igen hans röst!«
inföll Nathalia. «Huru kommer ni hit, kapten?«
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
