Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vågbrytaren, af Fr. Sander - Sångfoglar, af Samme
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
De väsnas på ytan: i djupet här han
Sitt fotfäste tagit och blickar dem an.
De ryta af vrede: han står der så stum
Och låter sin hjessa bestänkas med skum.
De sjunka tillsamman, men ryta ändå;
Mot sådan en kämpe de intet förmå.
Med heder han vaktar för våld och forsåt
Den stolta galejan och fiskarens båt.
Hur sången dock mitt öra tjusar!
Sin stämma hvarje väsen har.
Hör, bäcken sorlar, skogen susar,
En hviskning genom lunden far.
Uti de muntra foglars qvitter
Den varma känslan bryter fram;
Blott örnen stum på klippan sitter,
Som tanken lugn och allvarsam.
Hell Nordens skald i furuskogen!
Hans rena toner älskar jag.
Naturen och sitt hemland trogen
Han slår de manligt friska slag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
