Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sångfoglar, af Samme
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
När trasten sjunger, hjertat drömmer
Om allt hvad kärt i verlden är:
Den rikedom, som minnet gömmer
Och den vårt yngsta hopp begär.
Men hör på göken! Hela dagen
Han gnolar samma melodi.
Uti sig sjelf är han betagen,
En narr han är och skall förbli.
För födan ger han slem betalning,
Han plundrar ut de ärlor små.
Men sådan lat och dumdryg galning
Är icke värd att hyllas så.
Var tyst, der klingar genom dalen
En skön och oförgätlig sång.
Kom, låt oss lyss till näktergalen.
Som klagar sommarqvällen lång.
Om han i nattens frid begråter
Den ros, som varit honom kär.
Jag vet, att mången dock förlåter,
Om nästa dag han sömnig är.
Den spräckliga, den fadda skatan
Må gerna leka humorist,
Och från sitt tak se ned på gatan
Och sladdra både först och sist.
De vise männen börjat fatta,
Att tiden komiskt luttras skall, –
Välan så skynda, skata, skratta
Och fyll ditt otacksamma kall!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
