- Project Runeberg -  Vintergrønt /
173

(1867) Author: Christian Richardt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konungs Lön, Skizze af Fru Fridrica Runeberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

de tunga moln, som hotande sänka sig ned emot dem, och
slunga hväsande blixtar i hafvets vildt sig bäfvande harm.

Hvad skådar Cormar, den gamle kung?

Se, hög reser sig den gamle kungens gestalt, fast
böjd af år och strider. Vinden kastar kring kinden hans
hvita hår, och den tunga mantelns veck flyger häftigt opp;
men konungen fattar sitt spjut, och låter dess udd sakta
falla emot skölden; och en ton susar derur, tyst hviskande,
som den sista vågens fall emot stranden, en högsommarqväll,
sen vindarna gått till hvila.

Men fram till konungen träder Eimar, hans sven.
"Einar, ditt öga är ungt, din blick icke mattad af år, se,
hvad skymtar derborta, ej långt från den rand, der hafvet
slår sitt hvitaste skum mot Ben Darras klippa?"

"Herre Konung, der seglar en hafsörn i stormens famn.
Sju dagar har du bjudit ditt hufvud till lek åt stormen;
natt stundar åter. Sju dagar har din blick spejat förgäfves
öfver hafvet efter vikingens skepp. Tror du ännu, att han
skall återkomma?"

"Han skall återkomma. Den väldige skall icke besvika
den gamle kung, som till honom satt lit. Cormar har
skyddat de värnlöse; nu skall han, sjelf värnlös, icke sakna
en arm, som strider hans fejd. Sjuttio års strider hafva
bräckt styrkan i Cormars arm, den var tioårig, då den
först höjde svärd i strid. Eimar, se, ditt öga är ungt, din
blick ej fördunklad af år, ej af den skymning som bådar,
att natt för den åldrige stundar. Se, höja sig icke segel,
ja flera, bland böljornas skum!"

"Herre Konung, blott måsar sväfva öfver Ben Darras
klippa, for att söka sig ett fäste, men drifvas af stormen
ur sin kosa. Herre Konung, ljusa dragter hafva flera
gånger fladdrat vid dörren, men våga sig icke ut emot din
befallning. Vill du icke gifva tillstånd att beledsaga dig
till hvila."

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:53:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vintgron/0181.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free