Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
102
tarakten med sin dahabiah utan ringaste svårighet
seglar på en bred och nästan jemn strömfåra. När
Nilen är låg, såsom denna tid på året, möter
visserligen uppfarten större svårigheter, men göres medelst
dragning med rep och verkställes dagligen.
Byn Mahattah eger förmånsrätten att lemna lots
för passagen och resan upp till den andra katarakten.
Dess scheik eller höfding kom roende upp till oss
och föreslog att föra oss uppför katarakten samt
ville på inga vilkor låta sig nöja med vårt svar, att
vi ej ämnade utsträcka resan längre.
Vi voro nu vid det första fallet. Den
sönder-grenade Nilen forsar i hvirflar en sträcka af ungefär
hundra famnar, men hvarje liten svensk å i starkt
vårflöde gör större buller af sig än Afrikas jetteflod.
Knappt hade vi stigit i land på strandbanken
för att derifrån betrakta naturundret, förr än vi fingo
se ett tjog svarta nubier på trästockar komma
simmande tvärs öfver floden. De sitta på denna sin
farkost alldeles som indianen i sin kanot och skjuta
med förvånande hastighet och i rak linie genom
vågskummet och strömmens hvirflar. Några lägga
sig på magen på sjelfva stocken och simma med
den framåt.
De voro snart alle sammans i land och kommo
springande, hvar och en med sin farkost på axeln,
med perlande vatten på den oljiga svarta huden,
under det att de bundo sina turbaner omkring veka
lifvet.
De omringade oss under lifliga åtbörder och
erbjödo sig, öfverröstande hvar andra, att för några
kopparslantar kasta sig i strömmen och simma ned-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
