- Project Runeberg -  En vinter på Nilen /
235

(1888) [MARC] Author: Claes Lagergren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

’235

Fru K. återkom efter en timmes studerande i
biblioteket. Då hon, långsamt skridande framåt, i mystisk
högtidlighet nalkades, kom hon mig att tänka på
den beslöjade Isisstoden i Sais, som bar inskriften:
8Jag är allt som var, som är, och som komma skall;
ingen dödlig har någonsin lyft min slöja."

"Lyssna på denna mystère, som omgifver oss",
sade hon med ett djup i rösten, som gaf de tyska
orden någonting tragiskt.

Fru L. hade slutat sin ritning och tillslöt sitt
album; "sparfvarne" på kolossen, som der hållit sitt
småprat och fört sin lilla kurtis à l’américaine, kommo
ned, och så skredo vi till uppbrott. De tyska
valkyriorna sporrade genast eftertryckligt sina gångare, och
samma vilda jagt på åsneryggen böljade. Som en
trupp af onda genier störtade vi i en oordnad falang
fram. De trafvande åsnorna gåfvo då och då en
kraftig spark med de bakre benen åt de förföljande
pojkarne, hvilkas antal hade ökats med en skara
trasiga, bachschich-skriande parflar. Det var en ilande
trängsel af galopperande åsnor och flämtande
bar-benta barn, hvaribland Fatima och Zenobia med
vattenkrukan på hjessan höllo jemn skridt med de
andra. Än var jag i det främre ledet, än i det bakre;
två och två kunde endast hålla sig i bredd på den
smala gångstigen, och ibland var der endast rum för
en enda. Fru K. var städse först, och ehuru jag
med hälarne i mitt djurs ljumskar uppbjöd alla mina
krafter för att komma före, hade jag alltid hennes
breda rygg med det bruna, damhöljda sammetslifvet
framför mig. Kolosser, sädesfält, boskapshjordar,
nakna arbetare vid sina vattenpumpar, kanaler och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:53:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vintnilen/0241.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free