Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Missionen vid Hvita Bergen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Tänk hvilken vinst om ej någon annan! Väggarne voro
öfverdragna med mögel, som gaf ifrån sig en sådan lukt,
att det kändes på våra kläder hela dagen. I början
skramlades grufligt i rummet bredvid och talades högt
och ljudeligt, men efterhand kom den ene efter den
andre in, omkring en 6, 7 stycken. De fingo
åtminstone icke supa den stunden, och barnen, om inga andra,
gladde sig. Vi fingo löfte att komma igen.“
*
Under tiden räckte bibelqvinnorna en hjelpsam hand,
hvar de kunde, åt våra fattiga grannar, och månget
torftigt hem fick ett förändradt utseende och mången
sjuk lättnad genom deras flitiga händer. De fingo
äfven den glädjen att få se huru mer än en förut fridlös
själ fick fara hem i frid; äfven antog mången moder
med glädje anbudet att höra Guds ord medan
bibelqvinnan tog hennes plats vid det späda barnets vagga.
Soppkokning m. m. åt de sjuka och fattiga; har ock
utgjort en dryg del af arbetet. En julafton kokades
gröt af 32 [skålpund] gryn och 25 k:r tjärnmjölk, som dels
hemtades af våra grannar, dels bortbars af
bibelqvinnorna, men då det måste ha en gräns, uppväcktes
mycken afund och förtrytelse hos dem för hvilka det
icke räckte till. Sålunda fingo vi ju icke så sällan se
att ovislighet blandade sig i vår ifver att hjelpa, och
lexorna voro ej alltid så lätta att lära. Ett exempel:
vi hoppades att våra grannars sedlighetskänsla skulle
väckas genom att de som lefde tillsammans uppmanades
att ingå äktenskap, och till sakens befrämjande firades
på hemmet med stor högtidlighet tvenne bröllop, det
sista ett dubbelbröllop, men snart märkte vi att det
blef utån verkan. Ett par af familjerna ansågo sig
nemligen härigenom ha gjort oss en så stor tjenst, att
vi voro skyldiga att underhålla dem. Den ena af
“brudarnas“ kappa utlöstes länge hvar lördag, på det hon
på söndagen skulle kunna gå och höra Guds ord —
men insattes hos pantlånaren regelbundet hvarje måndag
o. s. v. Med den första familjen gick det ändå sämre.
Mannen, förut en fästningsfånge, fick åtskilliga gånger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Jan 15 17:34:16 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/vitab15ar/0015.html
