Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Missionen vid Hvita Bergen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i tron, då hjelpen synes dröja — vi få då erfara en så
mycket härligare hjelp. Dä vi bedja i Jesu namn och
vandra i lydnad för hans bud, kommer hjelpen, fastän
ofta på ett alldeles oväntadt sätt. Man har berättat
om en fattig trossyster, som satte ett p (pröfvadt)
bredvid hvarje bibelspråk, hvars kraft och sanning hon
erfarit. Huru många språk skulle vi icke, under dessa
15 år, kunnat på detta sätt underskrifva! Den i bönens
skola väl forfarne Georg Müller anmärker: “Ofta har
ett nytt svar på bön i lekamliga ting varit medlet att
vederqvicka min själ och uppfylla mig med mycken
glädje“.
*
Missionsarbetet vid Hvita Bergen har från början
haft en tvåfaldig uppgift: 1) att räcka en hjelpsam hand
åt nödens och lastens barn, 2) att fostra kristna qvinnor
för detta arbete.
Innan vi följa det förstnämnda arbetets vidare
utveckling till en mera ordnad verksamhet, vilja vi taga
en kort öfverblick öfver den gren deraf, som utgått
från kursen för bibelqvinnors utbildning, hvilken Herren
af nåd under 15 år låtit fortfara och förökas. Likasom
arbetet i sin helhet, hade ock denna gren en mycket
ringa begynnelse. Af de 5 elever, som genomgingo den
första kursen, hade en i sin ungdom mistat sin högra
hand i ett tröskverk, en var nära blind, tvenne för öfrigt
klena till helsan. Den enda som hade full arbetskraft
och som var själen, så väl i missionsarbetet som de
husliga sysslorna, var busmodren — fröken Maria Sasse.
Det var derföre ett icke så litet trosprof, då hon år
1880 lemnade hemmet och ingick i äktenskap. Herren
ville härigenom fostra oss och lära oss att se bort från
menskliga stöd och förlita oss på honom allena.
Ehuru diakonissverksamliet redan under många år
fortgått i vårt land, föreföll bibelqvinnoverksamheten i
början så ny och främmande att blott ett fåtal vågade
anmäla sig till detta kall, ehuru vistelsen vid hemmet
under kursen var fri. Inom några år inträdde dock en
fullkomlig förändring i detta afseende, som visas af
följande öfverblick.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Jan 15 17:34:16 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/vitab15ar/0019.html
