Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arbetet bland vårt lands prostituerade qvinnor och fängelsets barn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
de rest till Amerika och att hon fortfarande lefver i
tron och vandrar sin höga kallelse värdigt.
Sådana uppmuntringar uppväga vida alla
besvärligheter ett sådant arbete medför.
Särdeles under den kallare årstiden hafva många
qvinnor måst afvisas, hvilka dels sjelfva anmält sig, dels
andra sökt plats för, och hvart gå de? – – – – –
Att sådana stackars qvinnor behöfva hjelp är klart
som dagen. Men lika klart är att alla som sökte hjelp
icke kunde inrymmas i vårt lilla hem, huru vi än sökte
att uttänja rummet. Vi började derför att höra oss
om efter någon ny lägenhet för det nya “boet“. Detta
såg en tid omöjligt ut. Lägenheter funnos att hyra,
men icke förr var ändamålet nämndt, än vägran följde.
Slutligen erbjöds ett hus på landet, St. Nackdala, nära
Tumba station, som hyrdes på ett år.
Till denna nya bosättning behöfdes ju mycket
penningar: äfvenså medförde de båda skiljda, ökade
hushållen betydligt ökade utgifter. Vi framlade saken för
vår Fader och han svarade underbart. Från ett håll
fingo vi 1,000 kr. m. m. Han fyllde rikligt alla våra
behof och lät oss intet fattas. Åter fingo vi uppsätta
ett åminnelsetecken af hans hjelp.
Våra vänner gladde sig hjertligt åt att
skyddshemmet blef på landet. Första tiden var dock icke
uppmuntrande. Ingen möjlighet till stängsel fanns i den
nya lägenheten och de nya flickorna, vana vid lättja och
sjelfsvåldig frihet, funno tillfället alltför lockande;
somliga lupo sin väg; de qvarvarande voro svåra att styra.
Nya hemmets husmoder lemnade oss; föga fattades att
vi icke allesammans tröttnat, — ja, visserligen hade vi
gjort det, om icke Herren gifvit ny kraft. Men åter
visade han att hans arm icke är förkortad och att hans
högra hand kan allting förvandla. Knappt hade hösten
och vintern, som vi mycket fruktat, inträdt med sina
naturliga “inhägnader“ af smuts och drifvor, förrän en
helsosam förändring inträffade. Flickorna stannade qvar,
läto sig styras, ja, än mera, blefvo tillgängliga för den
nådesvind, som från den tiden blåste öfver hemmets
invånare och hvaraf äfven den kringliggande nejden blef
berörd. Bönestunderna på hemmet framställde en liflig,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
