Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förord. Af Utgifvaren ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LIII
grundvalen läge i skyn och, spetsen pekade nedåt?“ En annan
arbetare invänder, “att sådant strider mot naturlagame.“
Men Callovai ger utslag i saken: “Oss angå inga naturlagar“,
säger han — “vi hafva vår naturfilosofi, och dermed punkt“.
“Derefter forlägges scenen tUl en handtverkares boning.
Åtskilliga mästare af åtskilliga skrån hafva der
sammankommit for att öfverlägga om den oroliga tiden, som ropar
på frihet i alla riktningar och således äfvenpå näringsfrihet.
uNär folken börja ropa på frihet“, säger en skräddare, “då
darra kungame på sina throner och skräddame på sina bord“.
Derefter fördömes friheten och allt fritt, äfven de fria
konsterna, hvilka bland andra lyten hafva det “att sprida smak
for afguderi i landet“, emedan några mästare i de så kallade
Fria konsterna bruka fabricera afgudar och af gudinnor,
såsom Apotto, Venus och “dylikt djefvulspack“. En af
med-bröderna frågade sedan, “om någon finnes derinne, som vet,
huru en afgud ser ut?“ — “Det vet jag“, svarar en
skomakare, “ty jag har varit i Stockholm och sett en afgud“.
Chorus: “Kors, hur ser han ut? — “Mycket ynkeligt“,
svarar Skomakarn, “han har icke en gång skjortan på kroppen“.
“öfverläggningen om botemedel emot friheten, isynnerhet
näringsfriheten, vidtages sedan, och man öfverenskommer om
Hnlemnandet af en petition till regeringen“.
Men en sådan petition måste skr ifv as, och ingen af
mästame finnes, som vågar åtaga sig författarskapet; ty de
åro inga “skrifkarlar“. — “Jag vet råd“, yttrar ändtligen
den förr omnämnde skräddaren, “jag har en gesäll, som
kar gjort epok i vitt erheten“. “Hvad vill det säga?“ frågade
de andra. — “Jo“, svarade skräddaren, “han har skrifviti
poetiska kalendern“. Man efterskickar denna gesäU, som
anmodas att begagna sin bekantskap med Amadis och Callovai
till det allmännas fördel, och öfvertala dessa “stora
skrifkarlar“ att åtaga sig författandet af petitionen. Gesällen går
in på förslaget och aftågar i spetsen för en deputation af
mästare tUl “Tyskeriet“. Der befinnes Callovai vara
sysselsatt med att belöna sina arbetare. En af dem, som visat
mycken skicklighet att vårda Tyskeriets“krukblomsterti,hvilka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
